Sedan början av 90-talet har det varit möjligt att ingå förhandsavtal om upplåtelse av en bostadsrätt. I takt med att priserna på bostadsrätter ökat stadigt har bostadsproducenter i allt större omfattning sålt bostadsrätter för upplåtelse långt i framtiden. Det senaste årets avkylning på bostadsrättsmarknaden har dock lett till att privatpersoner i större omfattning velat ta sig ur de förhandsavtal som tecknats. Prisminskningen har samtidigt gett producenter större anledning att hålla fast vid de förhandsavtal som tecknats. Tidigare har det varit enklare för bostadsproducenter att hitta en annan köpare, men nu har istället reglerna för frånträdande av förhandsavtal fått stor praktisk betydelse.
Bostadsrättslagen ställer vissa krav på hur ett förhandsavtal för en bostadsrätt ska vara utformat. Bland annat måste det i förhandsavtalet anges en beräknad tidpunkt för upplåtelse av bostadsrätten. Om en beräknad tidpunkt inte anges på det sätt lagen föreskriver är förhandsavtalet ogiltigt. Ett visst utrymme finns för att avtala om att upplåtelse ska ske inom en viss tidsperiod. Tidsperioden får dock inte vara för stor. Det är till exempel tveksamt om det ett förhandsavtal är giltigt när det enbart anges vilket kvartal bostadsrätten ska upplåtas.
Bostadsproducenten kan också hamna i dröjsmål med att färdigställa lägenheterna och upplåta bostadsrätten. Den som har tecknat förhandsavtal får frånträda avtalet om upplåtelsen genom försummelse av bostadsrättsföreningen inte sker inom skälig tid efter den beräknade tidpunkten för upplåtelsen. Stockholms tingsrätt konstaterar i dom den 21 juni 2018 i mål nr T 1893-18 att en försening om sex veckor innebär att upplåtelse inte skett inom skälig tid. I målet ansågs förseningen med att färdigställa bostäderna bero på bostadsrättsföreningens försummelse, och köparen hade därmed rätt att frånträda förhandsavtalet.
Filip Andersson
Biträdande jurist