Vad är samäganderätt?

Samäganderätt innebär att två eller flera personer tillsammans äger viss egendom. Ägarandelarna kan vara lika stora, men det är även möjligt att delägarna äger olika stora andelar av egendomen. Samäganderätt regleras i lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt.

 

Vad är dold samäganderätt?

Dold samäganderätt innebär att en person anses vara delägare i en egendom, exempelvis ett hus, en sommarstuga eller en bil, trots att egendomen formellt endast är registrerad i den andra makens eller sambons namn. Principen omfattar såväl fast egendom som lös egendom och uppstår i familjerättsliga kontexter, främst mellan makar och sambor.

Dold samäganderätt är inte uttryckligen reglerat i lag, utan har utvecklats genom rättspraxis från Högsta domstolen.

 

Vilka krav måste uppfyllas?

För att dold samäganderätt ska anses föreligga krävs det att egendomen har förvärvats i den ena sambons namn för att användas gemensamt av parterna. Därutöver ska den andre sambon eller maken ha bidragit ekonomiskt till förvärvet, exempelvis genom ett penningtillskott, ett lån, eller någon annan form av ekonomiskt bidrag. Dessa kriterier framgår bland annat i Högsta domstolens dom i NJA 2013 s. 242 punkten 6. Som huvudregel kan inte egendom som erhållits genom gåva av tredje part anses vara förvärvad för gemensamt bruk.

Om dessa förutsättningar är uppfyllda presumeras parterna ha haft en gemensam avsikt att äga egendomen gemensamt. Denna presumtion kan dock motbevisas.

 

När uppstår dold samäganderätt?

Dold samäganderätt uppstår vid tidpunkten för förvärvet av egendomen. Det är således omständigheterna vid själva förvärvet som avgör om en person kan anses vara delägare i egendomen, trots att denne inte är registrerad som ägare. Vid förvärv av en fastighet innebär detta att det ekonomiska bidraget ska ha lämnats vid köpet av fastigheten. Ett ekonomiskt bidrag som lämnas först i efterhand, exempelvis genom att bekosta renoveringar av fastigheten, medför inte att dold samäganderätt kan uppstå.

 

När blir dold samäganderätt aktuellt?

  • Vid separation eller skilsmässa – När parterna ska genomföra en bodelning och den ena parten hävdar äganderätt till egendom som är registrerad i den andra partens namn.
  • Vid arvstvister – När det uppstår en tvist om vilken egendom som ska ingå i ett dödsbo och hur den ska fördelas mellan arvingarna.

 

Hur undviker man en framtida tvist om dold samäganderätt?

För att minska risken för framtida tvist är det lämpligt att parternas avsikt med ett förvärv tydliggörs redan innan köpet genomförs och att eventuella överenskommelser dokumenteras skriftligen genom att eventuella avtal beträffande detta upprättas. Det är klokt att ta juridisk rådgivning för att säkerställa att parternas avsikter och rättigheter framgår tydligt inför förvärvet.

 

Varför ta hjälp av advokatbyrå vid tvist om dold samäganderätt?

En tvist om dold samäganderätt kan få stor ekonomisk betydelse, särskilt vid en separation, skilsmässa eller ett dödsfall. Bedömningen beror på omständigheterna vid förvärvet och den bevisning som finns tillgänglig.

För att ”omvandla” den dolda äganderätten till en öppen, officiell äganderätt kan parterna antingen upprätta ett skriftligt överlåtelseavtal eller vid tvist, få äganderätten prövad och fastställd av domstol.

Ekenberg & Andersson Advokatbyrå bistår klienter i tvister om dold samäganderätt till såväl fast som lös egendom. Vi hjälper dig att bedöma dina möjligheter, ta tillvara dina rättigheter och driva frågan vidare om det behövs.

 

Josephine Ekenberg
Biträdande jurist