Så tidigt som i 1848 års aktiebolagslag lagstadgades principen om frihet från personligt betalningsansvar, en princip som anses ha varit helt avgörande för den industriella revolutionen och som alltjämt gäller. Principen innebär att huvudregeln i ett aktiebolag är att styrelsens ledamöter och bolagets aktieägare inte har något personligt ansvar för bolagets skulder. Om borgenärerna inte får betalt är de därför hänvisade till de tillgångar som finns i bolaget. Men från denna huvudregel finns några viktiga undantag vilka kommer att behandlas i denna artikel.
Personligt betalningsansvar enligt reglerna om likvidation
Vid konstaterad eller befarad kapitalbrist i bolaget åläggs styrelsen i 25 kap. 13-17 §§ ABL vissa skyldigheter.
Reglerna innebär i korthet att styrelsen i ett aktiebolag, om det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, genast är skyldig att upprätta och låta bolagets revisor granska en så kallad kontrollbalansräkning. Samma skyldighet inträder också om bolaget varit föremål för ett utmätningsförsök och det därvid konstaterats att bolaget saknar utmätningsbara tillgångar. Hur snabbt styrelsen måste agera för att uppfylla kravet på ”genast” avgörs utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, men tumregeln är att detta bör ske inom 1-2 månader från det att misstanke om kapitalbrist uppstod.
Utvisar kontrollbalansräkningen att bolagets kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen så fort som möjligt sammankalla en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska träda i likvidation (första kontrollstämman).
Om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den första kontrollstämman inte utvisar att det egna kapitalet vid tidpunkten för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget ska gå i likvidation, ska bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på nytt pröva frågan om bolaget ska gå i likvidation (andra kontrollstämman). Inför den andra kontrollstämman ska styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning samt låta bolagets revisor granska densamma. Om bolaget inte har en revisor behöver kontrollbalansräkningen inte granskas av revisor.
Om en andra kontrollstämma inte hålls inom åtta månader eller om den kontrollbalansräkning som läggs fram på den andra kontrollstämman inte utvisar att det egna kapitalet vid tidpunkten för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet (stämman inte har beslutat att bolaget ska gå i likvidation), ska styrelsen ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska träda i likvidation. Ansökan ska inges till tingsrätten inom två veckor från den andra kontrollstämman eller, om en sådan inte har hållits, från den tidpunkt då den senast skulle ha hållits.
Om styrelsen inte upprättar kontrollbalansräkning, inte låter bolagets revisor granska densamma, inte sammankallar en första kontrollstämma, eller inte ansöker hos tingsrätten om att bolaget ska träda i likvidation om så krävs, svarar styrelsens ledamöter solidariskt personligen för de förpliktelser som bolaget ådrar sig under den tid som underlåtenheten består. Också en aktieägare kan bli personligt betalningsansvarig om denne vid den andra kontrollstämman deltar i ett beslut att fortsätta driva verksamheten trots att bolaget är skyldigt att träda i likvidation.
Bristtäckningsansvar vid olovlig värdeöverföring
En olovlig värdeöverföring är också en åtgärd som kan påverka bolagets borgenärers möjlighet att få betalt för sina fordringar. Sanktionen för en värdeöverföring i strid med ABL är att mottagaren ska återbära vad han eller hon har uppburit, 17 kap. 6 § första stycket ABL. En förutsättning för att sådan återbäringsskyldighet ska aktualiseras är att bolaget kan visa att mottagaren var i ond tro om att värdeöverföringen stred mot aktiebolagslagen.
Den eller de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen svarar personligen för eventuell brist som uppstår vid återbäring, så kallat bristtäckningsansvar. I förarbetena anges som exempel en styrelseledamot som föreslagit stämman att besluta om en olovlig värdeöverföring, eller en aktieägare som röstat för ett sådant beslut. Bristtäckningsansvar kan också åläggas den som har medverkat till verkställandet av beslutet, exempelvis en styrelseledamot eller en verkställande direktör som har genomfört en utbetalning eller slutit ett avtal som innebär en olovlig värdeöverföring.
För att bristtäckningsansvar ska aktualiseras krävs för styrelseledamot, verkställande direktör, revisor och särskild granskare uppsåt eller oaktsamhet och vad gäller aktieägare och annan, uppsåt eller grov oaktsamhet.
Ekenberg & Andersson Advokatbyrå hjälper löpande våra klienter med bolagsrättsliga frågeställningar och vid tvister om ansvar.
Josephine Ekenberg
Biträdande jurist